Förra helgen arrangerades det 34:e Stockholm Marathon. Idrottsklubben Vegan Runners deltog som vanligt, i år med fem tävlande. Först i mål av dem var Anders Lindgren, som laddade upp med både pizza och havregrynsgröt. Pinto Magasin tar ett snack med Anders efter loppet.
Grattis! Du var bäst av de tävlande i Vegan Runners och tog dig i mål på tiden 3.20.13. Är du nöjd själv?
– Mitt personbästa från 2011 är på 3.16.27 och i år har jag har tränat lite risigare än de senaste två åren så jag är nöjd och glad över tiden ändå. Men NÅN gång ska jag ta mig ner mot tretimmarssträcket!
Vad åt du inför tävlingen?
– På fredagen åt jag salladsbuffé till lunch på jobbet, pizza på O Mama Mia på Kungstensgatan till middag. Sen, på kvällen, åt jag en påse Pauly-gelégodis och en halv förpackning Oreos med chockladkräm. På lördagen åt jag havregrynsgröt med sojamjölk och lingonsylt till frukost. Det som jag hade kvar i Oreospaketet slank med av bara farten. Sen åt jag en banan när jag kommit fram till Stadion vid halv elva.
Har du mött många fördomar när du berättar att du är vegan och idrottare?
– Nä, jag ser mig inte som idrottare på det sättet. Men det är klart att prat om kost dyker upp i samband med springdiskussioner i fikarum på jobbet och så, fast eftersom de flesta bara kopplar uthållighetsidrott till kolhydratuppladdning och sånt så tror jag inte att någon ifrågasätter min kosthållning just i sådana avseenden.
Kommer du springa nästa år igen?
– Jag har lovat mig själv att springa ett maratonlopp om året, mest för att motivera mig att träna även på snömoddiga vinterdagar. Rädslan för hur ont ett maratonlopp gör då en är otränad, räcker rätt bra som motivation. Så ja, antagligen.