Ida Karlsson bor i Falköping. Utbudet av veganska semlor är obefintligt, förutom i det egna köket där fantasin sprudlar. I bloggen Morotslandet har hon presenterat en rad intressanta semmelrecept, med allt från Delicatosemla till den egna favoriten Wienersemlan. Pinto blir omåttligt nyfiken och ställer tre frågor till Ida Karlsson som presenterat en semla om dagen under en hel vecka.
Du har bloggat om väldigt intressanta semlor den senaste tiden. Hur fick du den idéen?
– Jag fick idéen om ett semletema på bloggen när jag insåg hur tråkiga semlor ser ut i allmänhet. Jag tänkte att jag skulle utveckla lite roligare semlor, så att man faktiskt kan äta sig igenom hela semleperioden på senvintern utan att till slut kvälja av obehag. Dessutom gillar jag utmaningar och den ultimata vegansemlan blev lite av ett mål den veckan. Jag hade också som mål att i slutet av veckan bjuda över mina morföräldrar på var sin ”normal” vegosemla, för att se vad de tyckte. Semlorna klarade provet och jag kände mig fortsatt nöjd.
Vilken är din egen favorit?
– Min personliga favorit är Wienersemlan. Den gav mig pirr i magen redan innan jag satte degen, eftersom jag av erfarenhet vet hur svårt det kan vara med smördeg. Det här receptet var betydligt bättre än jag väntat och svårt var det inte heller. Precis lagom mycket ansträngning för en semla. Smaken blev dessutom oklanderlig: En härlig blandning av fett, sött och gräddigt. Allt man kan begära av en semla, helt enkelt!
Hur tror du att semmelutbudet kommer se ut på kaféerna om tio år?
– Jag hoppas att jag, som bor i en småstad, också kommer att kunna köpa en vegansemla om tio år. Allra mest hoppas jag förstås på att varje stad ska få sitt eget vegankafé och att efterfrågan ska göra en sådan sak möjlig. Jag ser positivt på framtiden för veganska semleälskare, särskilt när jag läser om hur många kaféer i övriga Sverige som faktiskt erbjuder både veganska och allergianpassade semlor. En liten dröm har jag väl dessutom att själv kunna äga ett av dessa kaféer i framtiden.
Idas Wienersemlor
25 gram jäst
2 dl växtmjölk
1 1/2 msk socker
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
1/2 dl majsstärkelse
ca 6 dl vetemjöl
150 gram mjölkfritt margarin (i blockform)
100 gram mandelmassa
3 msk växtgrädde
1 dl vegansk vispgrädde
Gör så här:
Börja med att kyla alla torrvaror i ca 1 timme, så att degen blir mer lättarbetad. Smula ned jästen i en bunke och häll över kall växtmjölk. Tillsätt socker, vaniljsocker, salt och majsstärkelse och rör om. Tillsätt vetemjöl pö om pö och knåda tills du har en smidig och elastisk deg. Låt denna vila i kylen i 10 minuter.
Stjälp ut degen på ett rikligt mjölat bakbord. Kavla ut degen i en ca 40×30 cm lång rektangel. Vänd den några gånger under kavlingen så att den inte fastnar. Hyvla över tunna skivor margarin på ena långsidan, så att halva degen täcks. Vik andra långsidan över den med margarin och tryck till kanterna ordentligt. Vik degen på andra hållet och kavla ut den till samma storlek som den ursprungliga. Upprepa denna process en gång till.
Vik degen på långsidan en tredje gång. Skär i ca 6 fyrkantiga bitar. Vik in hörnen under biten så att en bulle formas. Lägg på en plåt och låt jäsa till dubbel storlek, i ca 60 minuter.
Sätt ugnen på 250°. Grädda bullarna i ca 6 minuter eller tills de blivit gyllenbruna. Låt svalna på plåten. Förbered fyllningen.
Mosa mandelmassa tillsammans med grädde. Skär av toppen på wienersemlan och gröp ur botten. Fyll botten med mandelmassa och spritsa på vispad grädde. Pudra bullen med florsocker.
Fler recept:
Morotslandet